Demonstrationsprojekten inom Återhus UDI 3
Ekelund 1 (HSB)
Vad handlar projektet om?
Ekelund 1 är en kontorsbyggnad från 1970-talet på cirka 35 000 kvm. Byggnaden ingår i ett stadsutvecklingsområde där en ny detaljplan tas fram. Vissa delar kommer att bevaras och byggas om, andra rivs för att ge plats åt ny bebyggelse. Vi har gjort en återbruksinventering för att undersöka vilka material som kan tas tillvara, med fokus på de tunga byggnadsdelarna/betong men även tegel, installationer och andra byggnadsdelar.
Vad har vi lärt oss?
Tillgång till byggnadens ritningar är viktigt för att förstå konstruktionen.
Antaganden om återbruk måste alltid testas – exempelvis visade provtagningar att teglet inte kunde återanvändas.
Platsgjuten betong har teknisk potential, men är svår att demontera och saknar standardiserade metoder för återbruk.
Vad har gått bra?
Arbetet har gett oss värdefull kunskap om återbruk och skapat ett bra samarbete mellan olika aktörer.
Vad kan bli bättre?
Tydligare avgränsning av vilka material som ska inventeras och testas, för att spara tid och resurser.
Mer enhetlig dokumentation och bättre metoder för att redovisa tunga byggnadsdelar.
Positiva effekter
Genom projektet har vi fått tillgång till ny kunskap, teknisk expertis och nätverk inom återbruk, vilket stärker utvecklingen mot mer cirkulärt byggande.
Vad har kunnat återanvändas?
Inventeringen visar potential för återbruk av:
- Betongstomme, pelare och väggar
- Stålkonstruktioner (balkar och pelare)
- Installationer som ventilationskanaler, radiatorer, kabelstegar och pumpar
Cirkulära material som använts
Inga beslut är fattade ännu. Det är viktigt att materialet kan hitta en mottagare i rätt tid i förhållande till projektets övergripande tidplan.
Yrket 4 – Solna (NCC)
Projektbeskrivning
- Demontering av befintligt kontorshus: ca 11 000 m2
- Nybyggnation av kontorshus: ca 52 000 m2 BTA
Beställare
- NCC Property Development
Huvudentreprenör
- NCC Building avd Hus Sthlm i samarbete med NCC Civil
Hyresgäst
- Svenska Kraftnät
Återbrukat
Från befintligt hus till vårt projekt:
- Håldäck
- Sockelelement
- Stengolv
Från befintligt hus till andra mottagare:
- Tagel
- Undertak
- Textilmattor
- Fönster
- Glaspartier
- Dörrar
- Sakvaror
Hållbarhet
Projekt har ett stort fokus på hållbarahet och kommer certiferas som BREEAM Excellent och har som mål att nå 200 kg CO2/BTA
Lärdomar så här långt
- Demontering tar längre tid än traditionell rivning och kostar något mer.
- Viktigt med tidig involvering av både rivare och stomentreprenör för att planera arbeten och hur man ska ta hand om elementen.
- Varit utmaningar med logistik både på själva arbetsplatsen men även att få iväg elementen till stomentreprenören.
Vårby udde (Magnolia)
Vad handlar projektet om?
Magnolia vill med demoprojektet skala upp återbruk av tunga byggnadsdelar inom ett helt område där befintliga material kan återbrukas på plats eller i närliggande områden.
Vad har vi lärt oss?
Att vi har potential att återanvända befintlig grund och bottenplatta på två byggnader. Från byggnad 1 – 3 000 kvm och byggnad 2 – 9 000 kvm som kan återanvändas på plats. Sedan finns ca 3-400 TT-kassetter, bjälklagsplattor och annat som kan återanvändas i andra fastigheter/platser.
Vad har gått bra?
Vad kan bli bättre?
Positiva effekter
Potential finns för fastigheten, när väl detaljplanen vunnit laga kraft och full kontroll finns för oss som byggherre.
Vad har kunnat återanvändas?
Cirkulära material som använts
Njupkärrs (Tyresö kommun)
Vad handlar projektet om?
När beslutet togs 2022 att riva en skola & idrottshall och bygga nytt, fick kommunen samtidigt ett tydligt mål: återbruk skulle vara en del av projektet.
Vad har vi lärt oss?
Vi kan konstatera att vi kunde ha gjort mer – men vi har tagit ett första viktigt steg. Utan krav på återbruk hade dessa frågor inte kommit upp på bordet. Projektet har visat på behovet av bättre samordning, tydligare mål och fler mottagare för material. Som kommun har vi nu tagit klivet in i en ny verklighet: att se rivning inte som ett slut, utan som en början på nya cirkulära flöden. Det är också tydligt att projektledarens roll är central. Utan någon som driver frågorna riskerar återbruket att rinna ut i sanden. Med rätt resurser, processer och samverkan med leverantörer kan återbruk bli både enklare och mer effektivt. Att återbruk är i dagsläget inte en självklar del av detaljplanen.
Klimat och ekonomi: Klimatkalkylerna visade att betong inte alltid är sämre ur ett livscykelperspektiv, särskilt vid yteffektiva lösningar. Däremot innebär återbruket tydliga materialbesparingar. Ekonomin har varit svårare att bedöma – demontering tar längre tid och kräver resurser.
Vad har gått bra?
Vad kan bli bättre?
Vi valde en ”försiktig” väg, eftersom vi inte arbetat med återbruk i denna skala tidigare. I två av husen gick balkarna till konventionell rivning – något vi i efterhand såg hade kunnat undvikas om vi haft bättre intern samordning och mottagare klara.
Positiva effekter
Engagemanget och viljan att lära och vad återbruk innebär i realiteten har under processen vuxit sig starkare hos alla involverade.
Vad har kunnat återanvändas?
Totalt fanns cirka 150 limträbalkar i de tre hus som revs. I det nya skolprojektet återbrukas 50–60 balkar, främst i en utbyggnad med matsal, miljörum och cykelrum.
Andra material har också inventerats. Teglet från skolans fasader visade sig vara av låg kvalitet och inte frostbeständigt, vilket gjorde återbruk svårt. I stället krossades det och användes som fyllnadsmaterial, men en symbolisk vägg i den nya skolan påminner om byggnadens historia. Nya WC-stolar och annan inredning har återbrukats i andra kommunala projekt, och viss belysning har hittat nya mottagare.
Cirkulära material som använts
Limträbalkar, Ribbstolar, Tegel, Gungställning, Lekställning är sådant som planeras att återbrukas i projektet. Övrigt material som återbrukas i andra projekt eller via kretsloppscentralen och verksamheten inom kommunen är till exempel, Dörrautomatik, rostfria tvättställ/ utslagsvask, Väggbelysning, Takbelysning, Klädhängare, Parkbänk, Cykelställ, Vitvaror, Storköksutrustning, Undertaksplattor som sålts till Ecophon och alla fönsterglas som återbrukas till nya fönster gnm Rangsells.
Teknikhöjden (Akademiska hus)
Vad handlar projektet om?
För oss på Akademiska Hus så handlar det främst om att få ta ytterligare kliv på vår hållbarhetsresa. Idag så återbruk en naturlig del i vårt arbete, dels genom vår fyrstegsprincip men även genom att göra klimatbudgetar och beräkningar i de allra flesta av våra projekt. Vi gör oss återbruksinventeringar och har sakkunniga konsulter som utför det åt oss. Vi har också ett mindset att alltid tänka och titta på befintliga material att återbruka i projekten. Även vår ledning och styrelse har dessa frågor högt upp på agendan och vi redovisar våra klimatberäkningar i våra investeringsprojekt. Med Teknikhöjden så tar vi ytterligare klivet då vi tittar på tunga byggnadselement och ser hur vi kan återbruka även dessa produkter. Vi vill göra det inte bara i teorin utan även testa i praktiken.
Vad har vi lärt oss?
Hittills har vi lärt oss mycket, vilka utredningar vi behöver göra och inte göra, vilka moment som är värdeskapande. Vi har dock en bra bit kvar.
Vad har gått bra?
De tekniska utredningarna och vilka förutsättningar vi har i byggnaden. Den innovationsupphandling som vi genomfört i projektet, där vi hittat en samverkanspartner i arbetet. Vi har även identifierat andra delprojekt som utmynnat i mer kunskap än vad vi hade med från början. Vi har också genom projektet Teknikhöjden hittat spinn-offer mot andra leverantörer.
Vad kan bli bättre?
Vi kan och måste bli bättre på att dokumentera våra olika steg, processer och utkomsten av de olika vägval vi gör och gjort.
Positiva effekter
Hittills så har vi insett att mycket av det vi gett oss på har funkat och verkar funka! Vi har ett empiriskt arbetssätt, där vi genom många Workshops och stora kreativa möten skapat förutsättningar för olika lösningar för Teknikhöjden och delar som vi ser att vi kan återbruka.
Vad har kunnat återanvändas?
Natursten, partier, kabelstegar, beslag men ser mer potential.
Cirkulära material som använts
Planglas avser vi att återvinna tillsammans med RagnSell. Vi ser också i kommande projektering identifiera andra material och produkter.
Lindome Centrum (Förbo)
Vad handlar projektet om?
Vad har vi lärt oss?
Vad har gått bra?
Vad kan bli bättre?
Positiva effekter
Vad har kunnat återanvändas
Cirkulära material som använts